Möjliga biverkningar vid mikrodosering av psilocybin

I allmänna termer betyder mikrodosering (microdosing) att ta en mycket liten mängd psilocybin – så låg att de flesta inte upplever tydliga hallucinationer, men tillräckligt hög för att du eventuellt ska kunna märka subtila förändringar i humör, energi eller upplevelse.

Vad som räknas som ”mikro” kan variera stort beroende på person, produkt och hur dosen mäts. Det är också viktigt att ha rimliga förväntningar: biverkningar är inte desamma för alla, och mycket av det som diskuteras online bygger på enskilda berättelser. Även om tidig forskning håller på att växa fram, är kunskapsläget kring risker med psilocybinmikrodosering fortfarande begränsat, särskilt utanför kliniska sammanhang.¹

Varför biverkningar kan uppstå även vid mikrodoser

Även vid låga doser kan psilocybin påverka hjärnan. Det omvandlas till psilocin, som främst interagerar med serotoninreceptorer (5-HT) som är involverade i humör, perception och kognition. Små förskjutningar i det systemet kan räcka för att ge märkbara förändringar hos vissa personer.²

Individuell känslighet varierar mycket. Genetik, grundläggande ångestnivå, sömn, koffeinintag och den övergripande neurokemin kan påverka hur en mikrodos känns en viss dag.

Sammanhanget spelar också roll. ”Set” (mindset), ”setting” (miljö) och förväntningar kan förstärka subtila effekter – och ibland tippa dem mot olust, distraktion eller irritabilitet.

Dosträffsäkerhet är en annan faktor. Den naturliga styrkan i svamp kan skilja sig mellan arter, batcher och till och med enskilda svampar, vilket gör att en ”mikrodos” kan bli större än avsett.

Finns det några risker eller negativa mentala effekter av att mikrodosera psilocybin? Potentiellt – särskilt för dig som är benägen att känna ångest, fastna i ältande eller uppleva instabilt humör.

Finns det några risker eller negativa mentala effekter av att mikrodosera psilocybin?

Möjliga effekter beskrivs ofta som milda och kortvariga, men de kan ändå vara störande – särskilt om dosen blir högre än avsett eller om du är känslig för serotonerga ämnen. Vanliga upplevelser som nämns är:

• Huvudvärk och fysisk spänning: vissa märker spänd käke, spänningar i nacke eller axlar, eller en dov huvudvärk senare under dagen. Det kan hänga ihop med förändringar i serotoninsignalering, vätskebalans eller stress.
• Illamående eller magbesvär: lätt illamående, ”fladdrig” känsla i magen eller minskad aptit kan förekomma, särskilt med hela svampar som kan vara svårare att smälta.
• Trötthet eller förändrad energinivå: en mikrodos kan kännas lätt uppiggande för vissa, men för andra kan den ge trötthet, rastlöshet eller en ”uppvarvad men platt” känsla som påverkar fokus.
• Sömnstörningar eller livliga drömmar: förändringar i insomning, lättare sömn eller ovanligt livliga drömmar rapporteras ibland, särskilt om dosen tas senare på dagen.

Psykologiska och emotionella biverkningar

Utöver fysiska symtom rapporterar vissa subtila psykologiska skiften som kan kännas obehagliga snarare än hjälpsamma. Sådana upplevelser kan vara mer sannolika om du redan är stressad, har lätt för ångest eller om dosen varierar från gång till gång.

Ökad ångest eller rastlöshet är en av de mest omtalade farhågorna. Kan mikrodosering av psilocybin förvärra ångest? Det kan det – särskilt om du redan har en ångestbenägenhet, är känslig för stimulantia eller tar dosen en dag som är extra krävande.

Humörsvängningar eller ökad känslomässig känslighet kan också förekomma, där känslor ligger närmare ytan än vanligt. För vissa kan det visa sig som irritation; för andra kan det kännas som att du är ovanligt lätt till tårar eller mer reaktiv.

Koncentrationssvårigheter är en annan möjlighet. I stället för att förbättra fokus kan en mikrodos ibland göra att tankarna känns mer splittrade.

Till sist är det inte säkert att ökad introspektion känns bekväm. Även utan en ”tripp” kan mer självreflektion väcka oro eller svåra teman som är svåra att lägga åt sidan.

Kan mikrodosering av psilocybin förvärra psykiska tillstånd?

För vissa handlar frågan inte bara om mildt obehag, utan om huruvida mikrodosering kan förvärra ett redan existerande psykiskt tillstånd.

Vid ångestsyndrom kan även små förändringar i serotoninsignalering och aktivering kännas som rastlöshet eller en tilltagande panikkänsla – särskilt för dig som är känslig för kroppsliga sensationer eller har en historik av panikattacker.

Vid depression kan upplevelserna vara blandade. Även om vissa enskilda berättelser beskriver förbättrat humör, beskriver andra större känslomässig instabilitet, irritabilitet eller att man känner sig ”hudlös”, särskilt under perioder med låg motståndskraft eller hög stress.

Extra försiktighet är motiverad för alla med bipolär sjukdom eller en egen eller familjär historik av psykos. Psykedeliska ämnen kan innebära en högre risk att trigga mani, hypomani eller psykotiska symtom hos sårbara individer.³

Eftersom kunskapsläget fortfarande är begränsat spelar screening och professionell vägledning roll. Om du redan har kontakt med vården är det säkrast att diskutera risker och möjliga interaktioner med en kvalificerad vårdgivare innan du gör några förändringar.

Vem bör undvika psilocybin?

Vissa grupper kan ha högre risk för negativa psykologiska eller medicinska utfall av psilocybin och rekommenderas generellt att undvika det.

Det gäller personer med egen eller familjär historik av psykos, liksom personer som lever med bipolär sjukdom, schizofreni eller närliggande tillstånd, där serotonerga psykedelika kan öka risken för att symtom destabiliseras.

Försiktighet är också viktig för dig som tar läkemedel som påverkar serotonin eller hjärnans kemi, inklusive SSRI, MAOI och andra läkemedel som kan interagera. Att kombinera substanser kan vara oförutsägbart, och förändringar i ordinerad medicinering bör endast göras under medicinsk övervakning.

Psilocybin undviks vanligtvis även under graviditet och amning, och extra omsorg är motiverad för personer med neurologiska tillstånd.

Om det finns någon osäkerhet är en medicinsk bedömning det säkraste steget – särskilt för dig som har en psykiatrisk diagnos eller använder läkemedel regelbundet.

Långsiktiga och okända risker med mikrodosering av psilocybin

En av de största osäkerheterna kring regelbunden mikrodosering är att robusta långtidsdata från kliniska studier fortfarande är begränsade. De flesta studier hittills är små, korta och fångar inte fullt ut hur upprepad användning kan påverka olika grupper över månader eller år.¹

Tolerans kan också utvecklas vid frekvent dosering, vilket innebär att samma mängd kan kännas mindre märkbart med tiden. Det kan locka vissa att höja dosen, vilket i sin tur kan öka risken för oönskade psykologiska eller fysiska effekter.

En annan möjlig oro är psykologiskt beroende. Även utan ett klassiskt abstinenssyndrom kan en rutin bli något du känner att du ”måste” ha för att klara av att hantera vardagen, arbeta eller umgås – särskilt om du har starka förväntningar på positiva effekter.

Är mikrodosering av psilocybin säkert på lång sikt? I dagsläget finns inget tydligt, evidensbaserat svar. Ett försiktigt förhållningssätt innebär att undvika daglig användning, följa humör och sömn noggrant och söka professionell rådgivning om mönster börjar kännas tvångsmässiga eller plågsamma.

Kan mikrodosering av psilocybin leda till beroende eller missbruk?

Det är hjälpsamt att skilja på tre saker: missbruk (tvångsmässig användning trots negativa konsekvenser), beroende (att behöva en substans för att undvika abstinens) och vanebildning (en rutin som blir svår att sluta med).

Utifrån dagens kunskapsläge anses psilocybin generellt ha låg beroendepotential jämfört med många andra psykoaktiva substanser. Det verkar inte driva samma belöningssystem som klassiskt beroende brukar kopplas till, och fysiskt beroende rapporteras vanligtvis inte.⁴

Däremot är psykologisk tillvänjning fortfarande möjlig. Om någon börjar tro att hen bara kan känna sig produktiv, känslomässigt i balans eller socialt självsäker med regelbunden mikrodosering, kan beteendet bli självförstärkande.

Rutinmässig eller oövervakad långtidsanvändning kan också bidra till dosglidning och tolerans. Att ta pauser, följa förändringar i humör och sömn och vara ärlig med varför du använder det kan hjälpa dig att upptäcka när en vana blir mer stjälpande än hjälpsam.

Biverkningar vid mikrodosering vs rapporterade fördelar

Diskussioner online lyfter ofta fram upplevda fördelar som bättre humör, mer kreativitet eller ökat fokus – samtidigt som oönskade upplevelser tonas ned. Att jämföra biverkningar vid mikrodosering av psilocybin med möjliga fördelar kan vara hjälpsamt, eftersom samma person kan märka båda, och effekterna kan variera från dag till dag.

Förväntningar spelar också roll. I studier kan placeboeffekter vara starka: när människor tror att de har tagit en mikrodos kan de rapportera förändringar även om de inte har gjort det. Det betyder inte att alla fördelar är inbillade, men det innebär att självrapporter kan vara svåra att tolka utan kontrollerad forskning.⁵

Det avgörande är att upplevda fördelar inte tar bort risk. Någon kan känna sig mer motiverad men samtidigt bli mer ångestfylld, känslomässigt känslig eller distraherad – särskilt vid ojämn dosering, stressiga omständigheter eller underliggande sårbarhet.

Bör biverkningar av psilocybin vara något att oroa sig för?

För många är de vanligast rapporterade effekterna relativt milda, som illamående, huvudvärk, rastlöshet, störd sömn eller att känna sig känslomässigt ”på helspänn”. Men individuella reaktioner varierar kraftigt, och osäkerheten är en del av risken: det som känns hanterbart för en person kan vara destabiliserande för en annan.

Ett försiktigt och informerat förhållningssätt innebär att ta möjliga nackdelar lika seriöst som de fördelar du hoppas på, att väga in psykisk hälsa och läkemedelsanvändning och att undvika att dra slutsatser enbart utifrån berättelser online.

Källor

1. Polito V, Stevenson RJ. A systematic study of microdosing psychedelics. Arnone D, ed. PLOS ONE. 2019;14(2):e0211023. doi:https://doi.org/10.1371/journal.pone.0211023 ↩︎
2. Nichols DE. Psychedelics. Pharmacological Reviews. 2016;68(2):264-355. doi:https://doi.org/10.1124/pr.115.011478 ↩︎
3. Schlag AK, Aday J, Salam I, Neill JC, Nutt DJ. Adverse effects of psychedelics: From anecdotes and misinformation to systematic science. Journal of Psychopharmacology. 2022;36(3). doi:https://doi.org/10.1177/02698811211069100 ↩︎
4. Johnson MW, Griffiths RR, Hendricks PS, Henningfield JE. The Abuse Potential of Medical Psilocybin According to the 8 Factors of the Controlled Substances Act. Neuropharmacology. 2018;142:143-166. doi:https://doi.org/10.1016/j.neuropharm.2018.05.012 ↩︎
5. Szigeti B, Kartner L, Blemings A, et al. Self-blinding citizen science to explore psychedelic microdosing. Baker CI, Shackman A, Perez Garcia-Romeu A, Hutten N, eds. eLife. 2021;10:e62878. doi:https://doi.org/10.7554/eLife.62878 ↩︎