Author: Luke Sholl
About the author
A picture of Luke Sholl
Med mer än 10 års erfarenhet av att skriva om CBD och cannabinoider är Luke en etablerad journalist, som idag arbetar som huvudförfattare för Cibdol och andra cannabinoidtidskrifter. Han är engagerad i att presentera fakta- och bevisbaserat material och hans fascination för CBD sträcker sig även till fitness, kost och förebyggande av sjukdomar.
Read more.

Vad är flavanoler?

Flavanoler är en underklass till en större grupp kemikalier som heter flavonoider. Flavonoider som helhet förekommer i en bred variation av arter och påstås[1] bidra till hälsofördelar för dessa livsmedelsgrupper. En klass av flavanoler som heter katekiner är trodde att medverka till de antioxidanta och hjärtskyddande[2] effekterna i populära hälsolivsmedel och drycker.

Plantor syntetiserar flavanoler som sekundära metaboliter. De medverkar till reproduktion och utveckling, men de kan även komma att hjälpa vissa arter att hantera miljömässig stress. Flavanoler utövar sannolikt antioxidanta och skyddande effekter[3] hos plantor, även om deras exakta roll fortfarande är oklar.

Färg

Till skillnad från dess nära släktingar—anocyaniner och flavononer—är flavanoler helt färglösa[4]. När de extraheras, bildar dessa molekyler en kondenserad, färglös vätska.

Förekommer även i

Vad är flavanoler?

Flavanoler förekommer i olika frukter, livsmedel och dryckesvaror. De förekommer mest i frukters och grönsakers skal och frön, i motsats till fruktköttet.

Flavanoler kan förekomma[5] i relativt höga mängder i fruktjuicer, sylt, äpplen, avokados, fikon, mango, jordgubbar, kakao, körsbär, svart te, grönt te, rödvin, vitt vin och portvin.

Intag av flavanol kommer variera beroende på kost, men forskning indikerar ett genomsnittligt intag på cirka 50 mg per dag i vissa delar av Europa.

Främjande forskning

Tidig forskning visar på att flavanoler har potentiella terapeutiska effekter. De har inte fått så mycket uppmärksamhet som andra medlemmar av den kemiska klassen, men begränsad forskning har hittills visat på en del lovande resultat.

• Hjärthälsa

Katekiner, en typ av flavonoid, kan vara fördelaktig för kardiovaskulär hälsa, delvis på grund av dess antiinflammatoriska och antioxidanta effekter.

Den primära katekinen som finns i grönt te, epigallokatekin gallat (EGCG), kan komma att minska vaskulär inflammation[6] genom att hämma kväveoxidgenerering. Mindre kväveoxid kan hjälpa till att minska endothelial exocytos.

Endothelialceller fyller blodkärlens inre yta. Exocytos sker när partiklar från dessa celler smälter samman i plasmamembranet. Detta resulterar i frigörandet av pro-inflammatoriska proteiner som bidrar till vaskulär inflammation—ett föregångsstadium till ateroskleros (åderförkalkning).

Ytterligare forskning har bekräftat de kväveoxidhämmande effekterna från flavanoler. Forskning[7] publicerad i Journal of Hypertension testade effekterna av flavanolrik kakao på kärlutvidgning hos friska personer.

Kakao—huvudkomponenten i choklad—innehåller höga nivåer av olika flavanoler, inklusive epikatekin, katekin och procyanidinoligomerer. Forskare gav provpersonerna totalt 821 mg kakao varje dag. Under den fem dagar långa provperioden, upptäckte de att kakao framkallar konsekvent och slående, perifer utvidgning av blodkärl. Detta antyder att flavanolrika livsmedel kan hjälpa till att skydda mot kranskärls händelser, inklusive hjärtattacker.

Vad är flavanoler?

• Antioxidant aktivitet

Tack vare dess antioxidanta aktivitet, kan flavanoler som förekommer i grönt te hjälpa till att tygla oxidativ stress. Oxidativ stress härstammar från flera olika faktorer, inklusive förorening, kost och exponering för kemikalier. Dessa händelser kan medverka till en obalans mellan fria radikaler och kroppens förmåga att neutralisera dem.

Fria radikaler—giftiga biprodukter av syremetabolism—kan orsaka betydlig skada på celler och stärka många kroniska tillstånd.

Grönt te-flavanoler har uppvisat antioxidant aktivitet i cellstudier. Antioxidanter uppnår sina effekter genom att donera en elektron till fria radikal-molekyler—som stoppar eller minskar oxidativ skada. De gröna te-flavanolerna EGCG och EGC kan donera en elektron utan att använda för mycket energi. Detta gör deras förmåga att livnära sig på fria radikaler överlägsen i jämförelse med den kända antioxidanten vitamin E.

• Neuroprotektiv och kognitiv prestanda

En granskning[8] i Journal of Cardiovascular Pharmacology antyder att flavanoler kan komma att hjälpa till med att avvärja kognitiv sjukdom. Mekanismen kan ligga i deras förmåga att öka blodflödet till hjärnan.

Forskning på människor[9] har visat att en veckas behandling med flavanolrik kakao (900 mg om dagen) ökade det cerebrala blodflödet i grå substanser och omvänd endothelial dysfunktion. Dessa resultat antyder de neuroprotektiva effekterna av flavanoler, eftersom kognitiv nedgång och demens är kopplade till minskat cerebralt blodflöde[10].

Såväl som att hjälpa till att skydda hjärnan, kan flavanoler även komma att förbättra organens prestanda. En granskning[11] publicerad i Frontiers in Nutrition detaljerar effekterna av kakaoflavanoler på kognitiv funktion, och antyder att kortvarig konsumtion verkar öka minne och reaktionstid, medan långvarig konsumtion kan komma att hjälpa till att "öka neural effektivitet.

Säkerhet och biverkningar

Konsumtion av upp till 2000 mg kakaoflavanoler om dagen i 12 veckor verkar vara säkert för friska personer[12]. Dock kan flavanolkällorna kakao och te innehålla stimulerande molekyler såsom koffein. Hög konsumtion av dessa källor kan leda till koffeinrelaterade biverkningar såsom illamående, nervositet, sömnsvårigheter och ökad hjärtfrekvens.

Källor

[1] de Pascual-Teresa, S., Moreno, D. A., & García-Viguera, C. (2010). Flavanols and Anthocyanins in Cardiovascular Health: A Review of Current Evidence. International Journal of Molecular Sciences, 11(4), 1679–1703. https://doi.org/10.3390/ijms11041679 [Källa]

[2] Higdon, J. V., & Frei, B. (2003). Tea Catechins and Polyphenols: Health Effects, Metabolism, and Antioxidant Functions. Critical Reviews in Food Science and Nutrition, 43(1), 89–143. https://doi.org/10.1080/10408690390826464 [Källa]

[3] Samanta, A., Das, G., & Das, S. K. (2011, January 1). Roles of flavonoids in Plants. ResearchGate. https://www.researchgate.net/publication/279499208_Roles_of_flavonoids_in_Plants [Källa]

[4] Das, A. B., Goud, V., & Das, C. (2019). Phenolic Compounds as Functional Ingredients in Beverages. Value-Added Ingredients and Enrichments of Beverages, 285–323. https://doi.org/10.1016/b978-0-12-816687-1.00009-6 [Källa]

[5] Hollman, P. C., & Arts, I. C. (2000). Flavonols, flavones and flavanols – nature, occurrence and dietary burden. Wiley Online Library. Published. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/(SICI)1097-0010(20000515)80:7%3C1081::AID-JSFA566%3E3.0.CO;2-G [Källa]

[6] Lin, Y. L., & Lin, J. K. (1997). Epigallocatechin-3-gallate blocks the induction of nitric oxide synthase by down-regulating lipopolysaccharide-induced activity of transcription factor nuclear factor-kappaB. PubMed. Published. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9281609/ [Källa]

[7] Fisher, N., Hughes, M., & Gerhard-Herman, M. (2003). Flavanol-rich cocoa induces nitric-oxide-dependent vasodilation in healthy humans. Journal of Hypertension. Published. https://journals.lww.com/jhypertension/Abstract/2003/12000/Flavanol_rich_cocoa_induces_nitric_oxide_dependent.16.aspx [Källa]

[8] Fisher, N., Sorond, F., & Hollenberg, N. (2006). Cocoa Flavanols and Brain Perfusion. Journal of Cardiovascular Pharmacology. Published. https://journals.lww.com/cardiovascularpharm/Fulltext/2006/06001/Cocoa_Flavanols_and_Brain_Perfusion.17.aspx [Källa]

[9] Nehlig, A. (2013). The neuroprotective effects of cocoa flavanol and its influence on cognitive performance. NCBI. Published. https://doi.org/10.1111/j.1365-2125.2012.04378.x [Källa]

[10] Leeuwis, A. E., Smith, L. A., & Melbourne, A. (2018). Cerebral Blood Flow and Cognitive Functioning in a Community-Based, Multi-Ethnic Cohort: The SABRE Study. NCBI. Published. https://doi.org/10.3389/fnagi.2018.00279 [Källa]

[11] Socci, V., Tempesta, D., Desideri, G., de Gennaro, L., & Ferrara, M. (2017). Enhancing Human Cognition with Cocoa Flavonoids. Frontiers in Nutrition, 4. https://doi.org/10.3389/fnut.2017.00019 [Källa]

[12] Ottaviani, J. I., Balz, M., Kimball, J., Ensunsa, J. L., Fong, R., Momma, T. Y., Kwik-Uribe, C., Schroeter, H., & Keen, C. L. (2015). Safety and efficacy of cocoa flavanol intake in healthy adults: a randomized, controlled, double-masked trial. The American Journal of Clinical Nutrition, 102(6), 1425–1435. https://doi.org/10.3945/ajcn.115.116178 [Källa]

Källor

[1] de Pascual-Teresa, S., Moreno, D. A., & García-Viguera, C. (2010). Flavanols and Anthocyanins in Cardiovascular Health: A Review of Current Evidence. International Journal of Molecular Sciences, 11(4), 1679–1703. https://doi.org/10.3390/ijms11041679 [Källa]

[2] Higdon, J. V., & Frei, B. (2003). Tea Catechins and Polyphenols: Health Effects, Metabolism, and Antioxidant Functions. Critical Reviews in Food Science and Nutrition, 43(1), 89–143. https://doi.org/10.1080/10408690390826464 [Källa]

[3] Samanta, A., Das, G., & Das, S. K. (2011, January 1). Roles of flavonoids in Plants. ResearchGate. https://www.researchgate.net/publication/279499208_Roles_of_flavonoids_in_Plants [Källa]

[4] Das, A. B., Goud, V., & Das, C. (2019). Phenolic Compounds as Functional Ingredients in Beverages. Value-Added Ingredients and Enrichments of Beverages, 285–323. https://doi.org/10.1016/b978-0-12-816687-1.00009-6 [Källa]

[5] Hollman, P. C., & Arts, I. C. (2000). Flavonols, flavones and flavanols – nature, occurrence and dietary burden. Wiley Online Library. Published. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/(SICI)1097-0010(20000515)80:7%3C1081::AID-JSFA566%3E3.0.CO;2-G [Källa]

[6] Lin, Y. L., & Lin, J. K. (1997). Epigallocatechin-3-gallate blocks the induction of nitric oxide synthase by down-regulating lipopolysaccharide-induced activity of transcription factor nuclear factor-kappaB. PubMed. Published. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9281609/ [Källa]

[7] Fisher, N., Hughes, M., & Gerhard-Herman, M. (2003). Flavanol-rich cocoa induces nitric-oxide-dependent vasodilation in healthy humans. Journal of Hypertension. Published. https://journals.lww.com/jhypertension/Abstract/2003/12000/Flavanol_rich_cocoa_induces_nitric_oxide_dependent.16.aspx [Källa]

[8] Fisher, N., Sorond, F., & Hollenberg, N. (2006). Cocoa Flavanols and Brain Perfusion. Journal of Cardiovascular Pharmacology. Published. https://journals.lww.com/cardiovascularpharm/Fulltext/2006/06001/Cocoa_Flavanols_and_Brain_Perfusion.17.aspx [Källa]

[9] Nehlig, A. (2013). The neuroprotective effects of cocoa flavanol and its influence on cognitive performance. NCBI. Published. https://doi.org/10.1111/j.1365-2125.2012.04378.x [Källa]

[10] Leeuwis, A. E., Smith, L. A., & Melbourne, A. (2018). Cerebral Blood Flow and Cognitive Functioning in a Community-Based, Multi-Ethnic Cohort: The SABRE Study. NCBI. Published. https://doi.org/10.3389/fnagi.2018.00279 [Källa]

[11] Socci, V., Tempesta, D., Desideri, G., de Gennaro, L., & Ferrara, M. (2017). Enhancing Human Cognition with Cocoa Flavonoids. Frontiers in Nutrition, 4. https://doi.org/10.3389/fnut.2017.00019 [Källa]

[12] Ottaviani, J. I., Balz, M., Kimball, J., Ensunsa, J. L., Fong, R., Momma, T. Y., Kwik-Uribe, C., Schroeter, H., & Keen, C. L. (2015). Safety and efficacy of cocoa flavanol intake in healthy adults: a randomized, controlled, double-masked trial. The American Journal of Clinical Nutrition, 102(6), 1425–1435. https://doi.org/10.3945/ajcn.115.116178 [Källa]

Produktsökare