Vad är karyofyllen?

Karyofyllen tillhör en grupp cannabisbeståndsdelar som heter terpener. Mer specifikt rankas terpenen som en seskviterpen på grund av de tre isopren-enheterna i dess struktur. Som en av de mest rikliga terpenerna i cannabis förekommer karyofyllen i stora mängder i många sorter. Den värdesätts för sina unika smaker och aromer, men molekylen har även terapeutisk potential.

Till skillnad från andra terpener spelar karyofyllen rollen som en cannabinoid, mycket likt CBD. Dess unika struktur gör att den kan binda till CB2-receptorer i det endocannabinoida systemet. Vi ska nu ta en djupare titt på karyofyllen, dess egenskaper och medicinska potential.

Arom

Karyofyllen producerar aromer av peppar, krydda och nejlika. Då den förekommer i relativt stora mängder så spelar den en stor roll i signaturdoften av blommande hampa och cannabisplantor.

Förekommer även i

Karyofyllen kan hittas på andra platser i naturen. Molekylen stöttar de igenkännbara och jordiga dofterna av svartpeppar, basilika, humle, kanel och oregano. Forskare har betecknat karyofyllen som en dietcannabinoid^[1] på grund av dess breda förekomst i många kulinariska örter och kryddor. Intressant nog erbjuder karyofyllen matätare möjligheten att modulera sina endocannabinoida system genom intaget av mat. Då forskning upptäcker mer om denna molekyl kommer dess popularitet troligtvis att öka.

Möjliga effekter

Forskare har studerat karyofyllen på djupet. Trots avsaknad av kliniska försök har djurstudier uppvisat bred medicinsk potential. Karyofyllen uppnår delvis sina effekter via det endocannabinoida systemet såväl som genom andra mekanismer. Hittills har studier identifierat^[2] följande egenskaper:

• Antioxidant
• Neuroprotektiv
• Antimikrobiell
• Gastroprotektiv
• Antikonvulsiv
• Kan komma att minska inflammation
• Kan komma att minska smärta
• Kan komma att hjälpa till att behandla alkoholism

Främjande forskning

Även om dessa effekter är uppmuntrande så har de ännu inte bekräftats på människor. Dock har studier som genomförts på celler och djur gett oss en idé om hur karyofyllen kan komma att vara fördelaktigt för människor.

Karyofyllen kan vara nyckeln till framtida behandlingar för ångest och depression. Hittills verkar den vara effektiv på gnagare. En djurstudie^[3] som publicerades i tidskriften Physiology & Behavior upptäckte att karyofyllen producerade beteendeförändringar relevanta för ångest och depression hos möss. Gnagarna var föremål för en serie tester för att mäta mental smärta, ångest och depression.

Forskare upptäckte att administration av karyofyllen reducerade ångestnivåer, depression och tvångsmässigt beteende. Författaren till uppsatsen tillskrev dessa effekter till terpenens förmåga att binda till CB2-receptorn—en plats som påverkas av ångest och depression. Dessa upptäckter bekräftades när forskare gav möss en substans som blockerar CB2-receptorer. När platserna blockerades producerade karyofyllen inte längre samma effekter.

Intressant nog, kan karyofyllen hjälpa till att bryta cykeln av alkoholberoende—en störning som delvis är rotad i hjärnans belöningssystemet (dopamin). Forskning^[4] publicerad i tidskriften Pharmacology Biochemistry and Behavior hävdar att CB2-receptorer i hjärnan kan spela en roll i alkoholbelöning.

I deras studie bestämde forskare att testa effekterna av karyofyllen på alkoholkonsumtion hos supande möss. De tillät gnagarna att dricka från två flaskor, en fylld med alkohol och den andra med vatten. Forskare gjorde flaskan med alkohol starkare dag för dag. Efter att ha fått karyofyllen-injektioner minskade mössen frivilligt sitt alkoholintag. Dessutom valde de att delta igen efter att forskarna administrerat CB2-receptorblockerare. Forskarna hävdade att CB2-receptorsystemet verkar vara involverat i alkoholberoende och kan vara en framtida inriktning för att behandla alkoholism.

Karyofyllen—och dess samhörighet till CB2-receptorn kan även hjälpa till att reducera inflammation och neuropatisk smärta. Flera studier antyder involvering av CB2-receptorn i modulering av båda tillstånd. En studie från 2014^[5] publicerad i tidskriften European Neuropsychopharmacology testade karyofyllen på möss för att observera dess potentiella antiinflammatoriska och smärtstillande effekter. Forskare upptäckte att dietcannabinoiden kunde reducera inflammation i sen fas på grund av dess verkan på CB2-receptorn.

Dock visade karyofyllen ingen effekt i tidig fas av inflammation. När det gäller neuropatisk smärta kunde karyofyllen reducera värme orsakad av temperatur och neuroinflammation i ryggraden. Forskare drog slutsatsen att resultaten antyder att dietfaktorer kan spela en viktig roll i moduleringen av dessa tillstånd.

Karyofyllen verkar även reducera anfall. En studie^[6] i Epilepsy & Behavior visar hur en "antikonvulsant" dos av karyofyllen kunde reducera allvarlighetsgraden av anfall hos möss. Forskarna antydde att terpenen bör studeras ytterligare för utveckling av antikonvulsiva läkemedel.