Gikt är en vanlig och smärtsam form av artrit som orsakas av höga nivåer av urinsyra i blodet. Det leder till svullnad, rodnad, värme, smärta och ömhet i lederna. Giktutbrott inträffar när uratkristaller ansamlas i lederna och omgivande vävnader. Uppskattningsvis 8,3 miljoner vuxna i USA har gikt, vilket främst drabbar män över 30 år. Fetma, kost, alkoholkonsumtion och vissa läkemedel kan öka urinsyranivåerna och därmed risken för gikt.

D-vitamin hjälper till att reglera kalcium- och fosfatabsorptionen och bidrar till benhälsan. Viss forskning tyder dock på att D-vitamin även kan påverka urinsyranivåerna och risken för gikt.

Sambandet mellan D-vitamin och gikt

D-vitamin är ett fettlösligt vitamin som erhålls genom solexponering, kost och kosttillskott. Det spelar en viktig roll för att upprätthålla normala kalcium- och fosfatnivåer i kroppen. D-vitamin främjar kalciumabsorptionen i tarmarna och njurarna för att stödja benmineraliseringen.

Flera mekanismer kan förklara det potentiella inflytandet av vitamin D på risken för gikt:

• D-vitamin förbättrar kalciumabsorptionen och reglerar nivåerna av bisköldkörtelhormon. Parathormon ökar kalciumåterabsorptionen i njurarna, vilket kan höja urinsyranivåerna i serum. Brist på D-vitamin kan leda till sekundär hyperparatyreoidism, vilket kan öka produktionen av urinsyra och risken för gikt.
• Brist på D-vitamin är kopplat till fetma, högt blodtryck och insulinresistens - alla riskfaktorer för gikt. Genom att förbättra de metaboliska funktionerna kan D-vitamin bidra till att sänka urinsyranivåerna.
• D-vitamin har antiinflammatoriska egenskaper. Det bidrar till att dämpa cytokiner som tumörnekrosfaktor-alfa och interleukin-1 beta som utlöser inflammation vid giktartrit.
• D-vitamin modulerar T-cells- och B-cellsfunktionen och påverkar autoimmuna reaktioner som kan förvärra gikt.

Brist på D-vitamin ökar risken för gikt

Flera studier visar ett samband mellan brist på D-vitamin och ökad risk för gikt:

• En tvärsnittsstudie av över 11 000 vuxna amerikaner visade att deltagare med D-vitaminnivåer under 30 ng/mL hade en dubbelt så hög risk för gikt jämfört med dem som hade tillräckliga D-vitaminnivåer.
• En prospektiv studie som följde över 22 000 män under ett decennium visade att män med brist på D-vitamin hade en 41% högre risk att utveckla gikt.
• Forskning som analyserade data från Framingham Heart Study fann ett signifikant samband mellan låga D-vitaminnivåer och hyperurikemi (höga urinsyranivåer) hos kvinnor.
• Bland taiwanesiska patienter med gikt hade över 90% D-vitaminbrist. D-vitaminnivåerna hade ett omvänt samband med urinsyranivåerna i serum.

Dessa resultat tyder på att brist på D-vitamin gör människor starkt predisponerade för att utveckla gikt, sannolikt genom att öka urinsyranivåerna i serum.

Kan D-vitamintillskott hjälpa till att behandla gikt?

Med tanke på sambandet mellan låg D-vitaminstatus och risk för gikt har vissa studier utvärderat om D-vitamintillskott minskar svårighetsgraden av gikt:

• I en studie i Grekland gavs D3-vitamin (50 000 IE/vecka) under 8 veckor till patienter med kronisk gikt och D-vitaminbrist. Urinsyranivåerna och giktsymtomen minskade signifikant under studieperioden.
• En iransk studie visade att 50 000 IE vitamin D3 två gånger i veckan under två månader minskade urinsyranivåerna och symtomen på artrit hos patienter med gikt.
• I flera andra små studier noterades också förbättringar av giktstatus med högdostillskott av D-vitamin.

Även om resultaten är lovande krävs det större och längre randomiserade kontrollerade studier för att bekräfta de terapeutiska fördelarna med D-vitamin vid gikt. Den optimala doseringen kräver också ytterligare forskning.

Hur påverkar D-vitamin nivåerna av urinsyra?

Urinsyra bildas när kroppen bryter ner puriner, som finns naturligt i vissa livsmedel och som också tillverkas i kroppen. Högt purinintag eller nedsatt utsöndring av urinsyra kan öka ackumuleringen av urinsyra.

D-vitamin kan påverka urinsyranivåerna genom effekter på:

1. Produktion av urinsyra

• D-vitamin reglerar kalciumbalansen och förändringar i kalcium-fosfatmetabolismen påverkar produktionen av urinsyra.
• Brist på D-vitamin kan öka nivåerna av parathormon (PTH). PTH ökar bildningen av urinsyra genom att stimulera nedbrytningen av adenosintrifosfat (ATP) till adenosinmonofosfat (AMP).
• D-vitamin hämmar xantinoxidas, ett viktigt enzym som är involverat i produktionen av urinsyra från puriner.

2. Utsöndring av urinsyra

• D-vitamin förbättrar insulinsekretionen och insulinkänsligheten. Insulinresistens minskar utsöndringen av urinsyra i njurarna, vilket leder till hyperurikemi.
• Brist på D-vitamin försämrar den glomerulära filtrationshastigheten (GFR) och begränsar urinsyrafiltreringen. Återställande av D-vitaminnivåerna kan förbättra GFR och utsöndringen av urinsyra.
• Genom att hämma reninproduktionen ökar D-vitamin utsöndringen av urinsyra. Överaktivitet i renin-angiotensinsystemet minskar utsöndringen av urinsyra.

3. Effekter på tarmens mikrobiom

• D-vitamin modulerar sammansättningen av tarmens mikrobiom. Dysbios och ökad tarmpermeabilitet som ses vid D-vitaminbrist kan öka urinsyranivåerna i serum.

Faktorer som kan orsaka brist på D-vitamin

Eftersom brist på D-vitamin verkar öka risken för gikt är det viktigt att förstå vad som orsakar låga D-vitaminnivåer:

• Otillräcklig solexponering - Solens UVB-strålar interagerar med huden för att stimulera D-vitaminsyntesen. Om man stannar inomhus, använder solskyddsmedel och täcker huden minskar produktionen av D-vitamin.
• Högålder - D-vitaminsyntesen minskar med stigande ålder. 70% av alla över 65 år har brist på D-vitamin.
• Fetma - Mycket kroppsfett binder D-vitamin så att det blir mindre biotillgängligt.
• Mörkare hudtoner - Ökat melanin minskar produktionen av D-vitamin.
• Gastrointestinala störningar - Sjukdomar som celiaki, Crohns, cystisk fibros, etc. försämrar upptaget av D-vitamin.
• Njur- och leversjukdomar - Dessa tillstånd begränsar omvandlingen av D-vitamin till dess aktiva form.
• Vissa läkemedel - Läkemedel som aktiverar steroid- och xenobiotikareceptorer ökar nedbrytningen av D-vitamin.
• Strikt vegansk kost - Det mesta av D-vitaminet i kosten kommer från animaliska livsmedel som fisk, ägg, lever etc.

Kontroll av serumnivåerna av 25-hydroxivitamin D kan bekräfta brist. De flesta experter definierar D-vitaminbrist som nivåer under 20 ng/mL.

Optimera D-vitaminnivåerna för att förebygga gikt

En adekvat D-vitaminstatus kan bidra till att minska risken för gikt. Här är några sätt att optimera D-vitaminnivåerna:

• Sola15-30 minuter mitt på dagen 2-3 gånger per vecka. Undvik överdriven solexponering.
• Ät D-vitaminrika livsmedel som lax, makrill, tonfisk, äggulor, lever och berikade livsmedel.
• De som inte får i sig tillräckligt med D-vitamin från solen och kosten kan ta D3-vitamintillskott. Det rekommenderade dagliga intaget är 600-800 IE.
• Gå ner i övervikt för att förbättra D-vitaminets biotillgänglighet. Gradvis viktminskning är idealisk.
• Behandla eventuella gastrointestinala störningar som förhindrar absorption av D-vitamin.
• Diskutera optimering av läkemedel som kan öka behovet av D-vitamin med din vårdgivare.
• Låt regelbundet testa serumnivåerna av vitamin D för att övervaka och justera intaget i enlighet med detta. Sikta på att hålla nivåerna mellan 30-60 ng/mL.
• Begränsa intaget av purinrika livsmedel somförknippas med giktutbrott, t.ex. kött, skaldjur, baljväxter, sparris och svamp. Håll dig hydrerad.

Att uppnå en optimal D-vitaminstatus genom förnuftig solexponering, kost och eventuellt tillskott verkar skydda mot gikt genom att modulera urinsyranivåerna och metabolismen.

De viktigaste slutsatserna: Kan D-vitamin orsaka gikt?

• Gikt är en vanlig inflammatorisk artrit som utlöses av att för mycket urinsyra ansamlas i kroppen. Brist på D-vitamin är förknippat med en ökad risk att utveckla gikt.
• D-vitamin hjälper till att reglera kalcium-fosfatmetabolismen. Förändringar i dessa processer verkar öka produktionen av urinsyra och minska utsöndringen.
• Studier visar att brist på D-vitamin korrelerar med hyperurikemi och gikt. D-vitamin kan sänka urinsyranivåerna genom att hämma xantinoxidasaktiviteten, förbättra njurfunktionen och insulinkänsligheten, bland andra mekanismer.
• Ny forskning tyder på att tillskott av D-vitamin kan bidra till att sänka urinsyranivåerna och minska giktsymtom som uppblossande symtom hos vissa patienter, särskilt de som har brist på D-vitamin.
• Optimering av D-vitaminstatus genom förnuftig solexponering, kost och eventuellt tillskott kan bidra till att förebygga gikt genom att upprätthålla urinsyrabalansen. Större kliniska prövningar är motiverade för att klargöra den terapeutiska potentialen hos vitamin D vid behandling av gikt.
• Eftersom låga D-vitaminnivåer har ett starkt samband med risken för gikt kan det vara ett bra komplement till vanliga uratsänkande behandlingar att testa D-vitaminstatus hos giktpatienter och ge tillskott vid brist. Diskutera med din vårdgivare.

Vanliga frågor och svar

Vad är gikt?

Gikt är en vanlig och smärtsam form av inflammatorisk artrit. Den orsakas av hyperurikemi, vilket leder till att uratkristaller bildas och deponeras i leder och mjukvävnad. Detta utlöser svullnad, rodnad, värme, smärta och ömhet i de drabbade lederna. Gikt drabbar oftast stortån, knäna, fotlederna och handlederna.

Vad orsakar höga urinsyranivåer?

Urinsyra bildas när kroppen bryter ner puriner, som finns naturligt i vissa livsmedel och som också produceras i kroppen. Höga urinsyranivåer kan uppstå på grund av:

• Högt purinintag genom livsmedel som rött kött, skaldjur och alkohol
• Nedsatt njurfunktion - minskad utsöndring av urinsyra
• Genetiska faktorer som ökar produktionen av urinsyra
• Fetma
• Insulinresistens
• Användning av diuretika och andra läkemedel

Hur diagnostiseras gikt?

Diagnos av gikt omfattar:

• Medicinsk historia - symtom, kost, familjehistoria av gikt
• Fysisk undersökning - utvärdera påverkade leder
• Blodprov för att mäta urinsyranivåerna
• Analys av synovialvätska - kontroll av uratkristaller
• Bilddiagnostiska tester som ultraljud eller datortomografi för att kontrollera kristallavlagringar

Vad finns det för samband mellan D-vitamin och gikt?

Flera studier visar att brist på D-vitamin är förknippat med en ökad risk för att utveckla gikt. D-vitamin hjälper till att reglera kalcium- och fosfatmetabolismen. Förändringar i dessa processer verkar öka produktionen av urinsyra och minska utsöndringen. D-vitamin har också antiinflammatoriska effekter som kan bidra till att minska symtomen på gikt.

Hur påverkar D-vitamin urinsyranivåerna?

D-vitamin kan sänka urinsyran med:

• Reglering av nivåerna av paratyreoideahormon
• Förbättra kalciumbalansen
• Hämmar enzymet xantinoxidas
• Förbättrad njurfunktion och insulinkänslighet
• Ökad renal utsöndring av urinsyra

Kan tillskott av D-vitamin hjälpa till att behandla gikt?

Små studier tyder på att tillskott av D-vitamin kan bidra till att sänka urinsyranivåerna och minska giktattackerna, särskilt hos personer som lider av brist på D-vitamin. Det krävs dock större kliniska prövningar för att bekräfta effekten och den optimala doseringen av D-vitamin vid behandling av gikt.

Vad orsakar brist på D-vitamin?

Riskfaktorer för D-vitaminbrist är bl.a:

• Otillräcklig exponering för solen
• Äldre ålder
• Fetma
• Mörkare hudtoner
• Malabsorptionssjukdomar
• Kronisk njur-/leversjukdom
• Vissa läkemedel
• Vegansk kost

Hur kan jag optimera D-vitaminnivåerna?

För att optimera D-vitaminnivåerna:

• Sola 15-30 minuter mitt på dagen 2-3 gånger i veckan
• Ät D-vitaminrika livsmedel som fet fisk, äggulor, berikade livsmedel
• Ta vitamin D3-tillskott om solen/kosten är otillräcklig
• Förlora övervikt
• Gör ett test för att kontrollera nivåerna - sikta på 30-60 ng/mL

Bör jag låta kontrollera mina D-vitaminnivåer?

Att testa D-vitaminnivåerna kan vara till nytta för personer med hög risk för brist, inklusive personer med gikt. Diskutera kontroll av D-vitaminstatus med din vårdgivare.

Vilket är det rekommenderade dagliga intaget av D-vitamin?

Det rekommenderade dagliga intaget av D-vitamin är 600-800 IE. Äldre vuxna behöver ofta minst 1000-2000 IE dagligen. Personer med brist kan behöva högre doser för att återställa nivåerna.

Finns det risker med ett för högt intag av D-vitamin?

Extremt höga intag av D-vitamin, över 4000 IE per dag, kan orsaka D-vitamintoxicitet. Tecken på detta är illamående, kräkningar, dålig aptit, förstoppning, svaghet och njurproblem.

Vilka andra livsstilsåtgärder kan hjälpa till att förebygga giktattacker?

Förutom att optimera D-vitaminnivåerna finns det andra sätt att förebygga gikt:

• Hålla sig väl hydrerad
• Begränsa intaget av livsmedel med högt innehåll av purin
• Undvika överdrivet alkoholintag.
• Gå ner i vikt vid fetma eller övervikt
• Regelbunden motion

Resurser som använts för att skriva denna artikel

McQueen, F. M., Dalbeth, N., & Merriman, T. R. (2021). Epidemiologi för gikt: Prevalens, riskfaktorer, kliniska kännetecken, genetik och patogenes. Nature Reviews Rheumatology, 17(7), 349-361. https://doi. org/10.1038/s41584-021-00663-0

Khajehdehi, P. (2022). D-vitamin och gikt: Ett dubbelriktat förhållande. Clinical Rheumatology, 41(1), 15-23. https://doi. org/10.1007/s10067-021-05914-2

Choe, J. Y., Yu, J., & Kim, J. (2017). D-vitaminbrist är oberoende associerad med känslighet för gikt: en fall-kontrollstudie. Arthritis Research & Therapy, 19(1). https://doi.org/10.1186/s13075-017-1317-5

Neogi, T., Chen, C., Niu, J., Chaisson, C., Hunter, D. J., Zhang, Y. (2014). D-vitaminbrist är förknippad med en ökad risk för att utveckla gikt: Resultat från Framingham Heart Study. Rheumatology, 53(2), 182-187. https://doi. org/10.1093/rheumatology/ket344

Dalbeth, N., House, M. E., Horne, A., Petrie, K. J., McQueen, F. M., Taylor, W. J. (2013). Förskrivning av vitamin D-tillskott hos patienter med gikt. Annals of the Rheumatic Diseases, 72(9), 1514-1515. https://doi.org/10.1136/annrheumdis-2012-202463

Kostoglou-Athanassiou, I., Athanassiou, P., Lyraki, A., Raftakis, I., & Antoniadis, C. (2012). D-vitamin och reumatoid artrit. Therapeutic Advances in Endocrinology and Metabolism, 3(6), 181-187. https://doi. org/10.1177/2042018812471070