Author: Luke Sholl
About the author
A picture of Luke Sholl
Med mer än 10 års erfarenhet av att skriva om CBD och cannabinoider är Luke en etablerad journalist, som idag arbetar som huvudförfattare för Cibdol och andra cannabinoidtidskrifter. Han är engagerad i att presentera fakta- och bevisbaserat material och hans fascination för CBD sträcker sig även till fitness, kost och förebyggande av sjukdomar.
Read more.

Vad är flavonoler?

Vad är flavonoler?

Flavonoler är en grupp molekyler som tillhör den större kemiska klassen "flavonoider". Modern forskning har studerat flavonoler i hög grad, och de exempel som det forskats mest på är kaempferol, quercetin, myricetin och fisetin.

Tillsammans med cannabinoider, terpener och andra föreningar, är flavonoler tänkta att bidra till den allmänna terapeutiska potentialen från cannabisplantans fytokomplex. Flavonoler förekommer även i en del andra växter, inklusive frukter, grönsaker och örter, där de spelar viktiga biologiska roller[1].

Färg

Bland andra uppgifter, spelar flavonoler en roll som pigment hos växter. De producerar ofta ljusgula[2] pigment som bidrar till blombladsfärgen på vissa blommor, i kombination med andra pigment såsom karotenoider och antocyaniner. Denna iögonfallande gula nyans har använts som ett färgmedel av människan under historien.

Förekommer även i

Flavonoler förekommer i särskilt höga koncentrationer i:

• Lök
• Schalottenlök
• Kål
• Broccoli
• Äpplen
• Bär
• Teer
• Rödvin

Växter producerar stora mängder[3] av dessa molekyler i sina blad, blommor, bark och skal. Endast små mängder förekommer i de flesta växters kärna och underjordiska delar (med undantag för lökar).

På grund av deras allmänna förekomst i vanliga livsmedel, intar många människor flavonoler regelbundet. Dock har dietintag visat sig svåra att mäta på grund av individers fluktuerande kostvanor.

Vad är flavonoler?

Främjande forskning

En blandning av cell-, djur-, och kliniska studier detaljerar de möjliga terapeutiska effekterna av flavonoler. Dock är forskningen fortfarande preliminär, vilket gör det svårt att dra konkreta slutsatser. Oavsett ger nuvarande data, trots detta, värdefull insikt i dessa molekylers effekter.

Den aktuella terapeutiska förståelsen för flavonoler inkluderar följande möjliga effekter:

• Antioxidant
• Anticancer
• Förhindrande av kardiovaskulär sjukdom
• Förhindra diabetes

Låt oss ta en titt på vad den vetenskapliga forskningen har att säga om dessa effekter.

• Antioxidant

En undersökning[4] publicerad i World Journal of Pharmacy and Pharmaceutical Sciences detaljerar de antioxidanta effekterna av flavonolet quercetin. Tidskriften diskuterar kemikaliens förmåga att minimera fettoxidering, och därmed hjälpa till att förhindra kardiovaskulära och neurodegenerativa sjukdomar.

Författarna antydde även att quercetin hjälpte till att reducera inflammation och DNA-skada genom att livnära sig på fria radikaler. I sin tur, reducerade flavonol inflammatoriska proteiner som förekommer i höga nivåer hos patienter som upplever kroniskt inflammatoriska sjukdomar.

• Anticancer

Quercitins antioxidanta effekter bekräftar även molekylens anticancerpotential. Den uppnår dessa effekter—delvis—genom att hjälpa till att skydda celler mot oxidativ stress orsakad av reaktiva syrearter.

Kemikalien verkar även producera anticancer-effekter genom att hämma värmechockproteiner i malign bröstcancer, leukemi och tarmcancer-cellinjer. Värmechockproteiner är kända för att förbättra överlevnad av cancerceller.

Quercetin har även uppvisat anticanceregenskaper på djurmodeller. Flavonol ökade livslängden med 20 % på möss som injicerades med tumörceller. Molekylen hämmade även tumörtillväxt betydligt på möss med abdominala tumörer och dämpade tumörtillväxt på möss med bröstcancerceller.

• Förhindrande av kardiovaskulär sjukdom

Epidemiologisk forskning[5] publicerad i The Lancet antyder att den ökade konsumtionen av flavonoler kan komma att minska risken för att dö i kranskärlssjukdom. Flavonoler är kända för att hämma oxidering av LDL, ett fenomen som bidrar till kranskärlssjukdom, ateroskleros och ischemisk stroke. Dock nämner forskarna att det krävs ytterligare studier för att bekräfta dessa upptäckter.

• Förhindra diabetes

En stor fall-kontrollerad studie[6] som involverade 16 385 diabetesfria deltagare och 12 043 diabetespatienter antyder att intag av flavonoider (över 608,1 mg per dag) minskade risken för diabetes med 10 %. I synnerhet de som konsumerade högre nivåer av flavonoler, upplevde en mindre risk för diabetes.

Säkerhet och biverkningar

Som en daglig beståndsdel i kosten, är flavonoler i allmänhet säkra. Dock pekar forskning[7] mot möjliga biverkningar från flavonoider i helhet, inklusive diarré, järnbrist, migrän, dermatit och andra tillstånd

Källor

[1] Pollastri, S., & Tattini, M. (2011). Flavonols: old compounds for old roles. NCBI. Published. https://doi.org/10.1093/aob/mcr234 [Källa]

[2] Alihosseini, F., & Sun, G. (2011). Antibacterial colorants for textiles. Functional Textiles for Improved Performance, Protection and Health, 376–403. https://doi.org/10.1533/9780857092878.376 [Källa]

[3] Aherne, S., & O’Brien, N. M. (2002). Dietary flavonols: chemistry, food content, and metabolism. Nutrition, 18(1), 75–81. https://doi.org/10.1016/s0899-9007(01)00695-5 [Källa]

[4] Shrivastava, N. (2012). A review of quercetin: Antioxidant and anticancer properties. ResearchGate. https://www.researchgate.net/publication/267333748_A_review_of_quercetin_Antioxidant_and_anticancer_properties [Källa]

[5] Hertog, M. G., Feskens, E. J., & Kromhout, D. (1997). Antioxidant flavonols and coronary heart disease risk. The Lancet, 349(9053), 699. https://doi.org/10.1016/s0140-6736(05)60135-3 [Källa]

[6] Higdon, J. (2005). Flavonoids. Oregon State University. https://lpi.oregonstate.edu/mic/dietary-factors/phytochemicals/flavonoids [Källa]

[7] Martinez, S. E., Davies, N. M., & Reynolds, J. K. (2012). Toxicology and Safety of Flavonoids. FLAVONOID PHARMACOKINETICS, 249–280. https://doi.org/10.1002/9781118468524.ch6 [Källa]

Källor

[1] Pollastri, S., & Tattini, M. (2011). Flavonols: old compounds for old roles. NCBI. Published. https://doi.org/10.1093/aob/mcr234 [Källa]

[2] Alihosseini, F., & Sun, G. (2011). Antibacterial colorants for textiles. Functional Textiles for Improved Performance, Protection and Health, 376–403. https://doi.org/10.1533/9780857092878.376 [Källa]

[3] Aherne, S., & O’Brien, N. M. (2002). Dietary flavonols: chemistry, food content, and metabolism. Nutrition, 18(1), 75–81. https://doi.org/10.1016/s0899-9007(01)00695-5 [Källa]

[4] Shrivastava, N. (2012). A review of quercetin: Antioxidant and anticancer properties. ResearchGate. https://www.researchgate.net/publication/267333748_A_review_of_quercetin_Antioxidant_and_anticancer_properties [Källa]

[5] Hertog, M. G., Feskens, E. J., & Kromhout, D. (1997). Antioxidant flavonols and coronary heart disease risk. The Lancet, 349(9053), 699. https://doi.org/10.1016/s0140-6736(05)60135-3 [Källa]

[6] Higdon, J. (2005). Flavonoids. Oregon State University. https://lpi.oregonstate.edu/mic/dietary-factors/phytochemicals/flavonoids [Källa]

[7] Martinez, S. E., Davies, N. M., & Reynolds, J. K. (2012). Toxicology and Safety of Flavonoids. FLAVONOID PHARMACOKINETICS, 249–280. https://doi.org/10.1002/9781118468524.ch6 [Källa]

Produktsökare